user_mobilelogo

Användarbetyg: 0 / 5

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
 

Arvsrättsliga funderingar i ljuset av Costa Concordia olyckan

Costa Concordia

2Eller att använda uttrycket ”i ljuset av” tillsammans med en sådan tragedi är helt fel; för de drabbade familjerna finns inget ljus, så länge som deras nära och kära fortfarande är saknade. Denna olycka kommer att hänga över dessa familjer som en mörk skugga under en mycket lång tid framöver. Men det var den här artikeln om den yngsta saknade (5 år) och hennes likaså saknade pappa, som fick mig att fundera i arvsrättsliga banor; funderingar som jag kände att jag ville dela med mig av.

 

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14224086.ab

Missförstå mig nu inte. Som mor (och som alltid när barn är inblandade) hoppas jag på ett mirakel och att den lilla ska återfinnas i livet… ja, jag hoppas att samtliga saknade återfinns i livet. Mina tankar går således i första hand ut till alla anhöriga och i synnerhet till den lilla flickans mor. Men som jurist har man även insikt i att denna tragedi kan innebära andra problem för de närstående än de rent känslomässiga. Det är dessa problem jag vill belysa nedan.

Situationen är alltså denna: Lilla DA, 5 år, och hennes pappa WA är saknade och befaras ha drunknat. Kvar finns mamma SA och styvmamma MM samt ett okänt antal övriga släktingar. mamma SA och pappa WA är skilda sedan länge och pappa WA och styvmamma MM är sambos utan gemensamma barn.

Arvsrättsligt problem: Vem ärver vem om båda har omkommit i olyckan?

En enkel fråga skulle man tycka, men den leder till en mycket märkligare fråga som måste besvaras innan något svar kan ges: Vem dog först? Är det verkligen viktigt och kan man verkligen veta det, undrar Du säkert? Ja, det är viktigt och nej, det kan man inte alltid veta, men om Du läser de olika scenarierna nedan förstår Du vilken enorm skillnad det kan göra att få svar på denna fråga.

Nedan har jag utgått från svensk arvsrätt och att inga testamenten skrivits. Jag har antagit att Lilla DA inte hade några syskon/halvsyskon. Jag har också satt upp följande fiktiva siffror för enkelhets skull: Lilla DA hade ett konto med 200 000.- och pappa WA hade tillgångar motsvarande 1,5 miljoner. Ingen hade skulder.

Först ett kort införande i arvssuccessionen: Lilla DA’s arvingar är hennes föräldrar med ½ vardera. Om ena föräldern är avliden ärver den andra föräldern allt (detta stämmer bara så länge som inga syskon finns). Pappa WA’s arvingar är (i tur och ordning) hans föräldrar –> hans föräldrars barn (om han har fler barn står de före hans föräldrar i arvsordningen).

Scenario 1: Lilla DA avlider före pappa WA.

När Lilla DA dog efterlämnade hon hälften vardera till föräldrarna. När pappa WA sedermera avlider ärver hans föräldrar honom. Så, mamma SA får 100 000.- efter Lilla DA och pappa WA’s föräldrar får 1,6 miljoner (100 000.- + 1 500 000.-) att dela på efter honom.

Scenario 2: Pappa WA avlider före Lilla DA.

När pappa WA dog efterlämnade han allt till Lilla DA. När hon sedan avlider ärver hennes mor allt. Mamma SA får alltså 1,7 miljoner (200 000.- + 1 500 000.-) medan pappa WA’s föräldrar inte får någonting.

Scenario 3: Det går inte att ta reda på vem som dog först.

I detta fall ärver ingen av Lilla DA och pappa WA varandra, då man i ett sådant fall utgår från att ingen av dem överlevt den andra. Mamma SA får således 200 000.- och pappa WA’s föräldrar får 1,5 miljoner.

Men styvmamma MM då? Ja, sambor har ingen arvsrätt, men hon kan begära bodelning av samboegendom. Alltså: styvmamma MM kan ha rätt till en del av pappa WA’s tillgångar, men hon måste i så fall åberopa denna rätt. Om pappa WA stod som ägare till det gemensamma hemmet och om kriterierna för att hemmet/bohaget skall räknas som samboegendom är uppfyllda, så bör hon begära bodelning. Om det tvärt om är hon som äger den större delen av samboegendomen, bör hon inte begära bodelning, då det kommer innebära att hon måste lämna ut en del av sin egendom till pappa WA’s arvingar… vilket i scenario 2 ovan, de facto skulle innebära att hon måste ge en del av sina tillgångar till sin sambos exfru. Viktigt att veta här är att pappa WA’s arvingar inte kan begära bodelning, endast den efterlevande sambon har denna rättighet. Ett testamente hade kunnat ändra siffrorna ovan och i vart fall till viss del kunnat skydda/tillgodose styvmamma MM.

Ekvationen kan komma att ändras radikalt om det tillförs syskon/barn/barnbarn/särkullsbarn eller dras ifrån föräldrar/syskon osv. Om Lilla DA hade något/några syskon kommer både scenario 2 och 3 ändras på ett betydande sätt, och om pappa WA hade fler bröstarvingar eller kanske helt saknade legala arvingar, då har helt andra scenarier och nya problem dykt upp. Mycket sällan är förhållandet så enkelt som jag ställt upp ovan, så om Du tyckte att det var krångligt, så kanske det är dags att ta reda på hur det ligger till för Din del?

Britta M Kjellin

 

primi sui motori con e-max
Följ EC Juristbyrå