user_mobilelogo

Användarbetyg: 5 / 5

Markera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktiv
 

Kortfattad info kring Arv & Testamente

Kvarlåtenskap

2Egendom från en bortgången person kan övergå till en annan person på två sätt, antingen genom arv, i enlighet med gällande arvsregler, eller genom testamente, vilket skall vara utformat i enlighet med både arvsregler och den avlidnes vilja.

 

Släktingar till den avlidne ärver i en viss ordning som är uppställd i lag, s.k. arvsordning. I första hand är den avlidnes bröstarvingar arvsberättigade, om inga barn, barnbarn osv. finns står föräldrar och syskon näst på tur och i sista hand är det far- och morföräldrar och deras barn som är lagligen arvsberättigade i svensk lag. Detta betyder att t.ex. kusiner inte automatiskt är berättigade att ta arv efter en avliden.

Finns det en efterlevande make kan bröstarvingar vara tvungna att vänta på sitt arv till dess att den efterlevande maken har avlidit. Detta gäller främst om makarna endast har gemensamma barn; om det finns särkullsbarn finns det speciella regler att ta hänsyn till. Särkullsbarn är benämningen på barn som är tillhörande den ene maken men där den andre maken inte är förälder. Som särkullsbarn har man som huvudregeln alltid rätt att få ut sin arvslott direkt från sin förälder då denne avlidit. Undantaget är om den efterlevande maken, efter det att bodelning gjorts och enskild egendom undantagits, ej besitter egendom till ett värde som överstiger fyra (4) prisbasbelopp. Vid denna händelse måste även särkullsbarnet vänta med att få ut hela eller delar av sitt arv tills den efterlevande maken avlider.

Efterlevande make har fri förfoganderätt över egendomen i den avlidnes bo, vilket i praktiken betyder att denne kan förfoga fritt över egendomen under sin livstid, dock kan den efterlevande inte testamentera bort denna egendom.

Om man önskar att tilldela någon annan än de i lagen uppställda arvingarna något vid sin bortgång, eller önskar en annan fördelning mellan arvingarna, måste man upprätta ett testamente. Vissa begränsningar finns dock vad gäller testamente, bland annat kan man inte testamentera bort all sin egendom om man har efterlevande bröstarvingar. Bröstarvingar är skyddade mot testamentariska förfaranden genom sin rätt till att utfå sin laglott. Laglotten är hälften av vad denne skulle fått om inget testamente funnits (arvslotten). Om ett testamente kränker ett barns laglott kan begära jämkning av testamentet.

I ett testamente kan man också förordna om att vad arvingarna får genom testamentet skall vara dennes enskilda egendom. Detta kan vara ett sätt att skydda t.ex. sina barn mot att behöva ge ifrån sig delar av arvet i en eventuell bodelning.

Testamente kan upprättas av myndiga personer och testamentstagare kan vara såväl fysiska som juridiska personer. Tillgångar efter en avliden, som inte efterlämnar sig arvingar enligt lag eller testamente, går till Allmänna Arvsfonden. Det finns vissa formkrav att tänka på när man skriver sitt testamente, varför det alltid är en god idé att kontakta jurist för råd och hjälp. Att skriva testamente är ett sätt att berätta för sina efterlevande hur man önskar att tillgångar ska fördelas, när man inte längre är där för att göra fördelningen själv. Många tvister har undvikits i och med upprättande av testamenten som är tydliga och korrekta.

primi sui motori con e-max
Följ EC Juristbyrå