user_mobilelogo

Användarbetyg: 5 / 5

Markera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktiv
 

Avtal

Henrik BrobergBehöver Du hjälp med att upprätta eller granska ett avtal? Behöver Du råd och tips kring avtal och avtalsrätten? Kontakta oss på 020 12 15 25 och boka tid eller använd Dig av vår Case Review, för att få en kostnadsfri granskning och genomgång av ett ärende innan Du bestämmer Dig om Du vill gåvidare med ett ärende.

Man kan ingå och utforma avtal på en mängd olika sätt – allt från en skriftlig handling till en muntlig överenskommelse eller, för den delen, enbart genom att man beter sig på ett särskilt sätt vid en given situation.

Vissa avtal kan kräva en, på förhand, speciell form där vissa krav ska vara uppfyllda för att de ska vara giltiga (t.ex. försäljning av fastighet), andra avtal räcker med en tyst överenskommelse (t.ex. när Du kliver på tåget).

Både Du och jag ingår ett mycket stort antal avtal varje dag utan att vi ens reflekterar över dem. Samtliga med sina egna ”små” specifika skyldigheter och rättigheter knutna till dem. För att ge Dig ett kort exempel så är Du inne i ett avtalsförhållande just nu. Nej, inte med mig, men det Du nu läser möjliggörs just pga. att Du innehar ett leveransavtal av internettrafik från en internetleverantör och detta möjliggörs även genom att Du någon gång köpt en dator, telefon eller surfplatta. Eller, för den delen, kanske Du fortfarande innehar ett kontraktuellt avbetalningsförhållande med ett företag eller en person som sålt detta till Dig. – Som Du märker kan listan göras väldigt lång och innefatta allt från mjölkpaketet Du köper på matbutiken till nattlampan Du släcker strax innan Du somnar.

Avtal kan vara komplicerade och de kan vara enkla, muntliga eller skriftliga (eller, för den delen både och eller inget), de kan omfatta allt från 100-tals sidor till enkelt ja.

De flesta avtalen som Du och jag ingår varje dag tänker vi inte ens på och det är ytterst sällan som de resulterar i några problem. Eller i vart fall att problemen innebär något vi anser är värt att bråka om. Men, likväl förekommer det avtalsrättsliga problem och många gånger hade dessa enkelt kunnat stävjas genom att ”de tvistande parterna” hade upprättat någon typ av skriftligt avtal (relativt vanligt förekommande vid arbeten på småhusentreprenad).

Dispositiv eller indispositiv lag

Men, innan vi går vidare med själva avtalsskrivandet, är det viktigt att reda ut två högst väsentliga begrepp i sammanhanget "dispositiva och indispositiva lagar".

En dispositiv lagstiftning innebär att man t.ex. kan avtala bort en lag medan en indispositiv lagstiftning innebär motsatsen, nämligen att lagen är tvingande för parterna. (Avtalslagen är en dispositiv lag och man kan därmed avtala bort lagens bestämmelser (ett annat exempel på en lag som är dispositiv är köplagen), medan t.ex. avtal som gäller t.ex. fastighetsöverlåtelse eller konsumentköp är indispositiv m.a.o. man kan inte förhandla bort de minimikrav som lagstiftaren satt upp i lagtexten.

Skriva avtal - EC JuristbyråVad är ett avtal?

Kortfattat kan man säga att ett avtal är en muntlig eller skriftlig förpliktelse mellan två eller flera parter.

Utgångspunkten inom Svensk avtalsrätt bygger på en anbud-accept modell. Som troligtvis enklast kan förklaras genom att person ”A” erbjuder något (ger ett anbud) till person ”B” som godtar erbjudandet (accept).

När person A och B ingått ett avtal innehar de ett inomobligatoriskt förhållande (obligatorium) d.v.s. avtalet renderar till att A och B innehar prestationsskyldigheter mot varandra. 

Poängen med ett avtal är att det är, eller snarare kan vara, sin egen rättskälla (dispositiv), d.v.s. det parterna avtalat om är vad som ska gälla. Men, för att inte avtalsförhållanden ska bli oskäliga, ogiltiga eller om det i övrigt råder oklarheter kring ett avtal så är grundprincipen att avtalet ska regleras utifrån lagtext. (OBS! att ett avtal kan regleras utigtån många olika lagar, beroende på vad avtalet innebär och vilka som ingått ett avtal.

Den mest allmänt kända lagen torde vara den svenska avtalslagen (*den korrekta benämningen är för denna är ”Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område”), men jag ska lite kort redogöra några andra viktiga lagar som berör avtal och som är av vital betydelse för avtalsskrivandet.

Kommissionslagen (2009:865) - Som, för kommissionär (d.v.s. en person som på uppdrag av en annan person och för dennes räkning, men i eget namn, säljer eller köper lös egendom), i stor utsträckning tydliggör allmänt förmögenhetsrättsliga principer, t.ex. reglering som kan medföra ökad risk för partsbundenhet genom passivitet och vad som gäller vid en obefogad avtalshävning.

Jordabalken – som bl.a. tydliggör vilka formkrav ett fastighetsköp ska uppnå för att inte en överlåtelse ska vara ogiltigt.

Ärvdabalken – för att kunna upprätta ett giltigt testamente, krävs vissa formkrav.

Konsumentköplagen – som bl.a. stipulerar konsumentens rättigheter, som inte går att avtala bort.

För att inte göra saker och ting allt för krångligt så avser jag dock att fortsättningsvis förhålla mig till avtalslagen (d.v.s. lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (1915:218)).

Nota bene: Avtalslagen i sig innehåller endast 41 lagrum (paragrafer) vilket gör lagen ytterst tunn i förhållande till den stora mängd av avtal som kan ingås. Det är därför viktigt att ha klart för sig vilken typ av avtal som saken berör innan man ingår eller skriver ett avtal. Som ovan nämnt, så finns en mycket stor mängd av lagar som specificerar särskilda avtalstyper.

Rättskällorna för avtal

Regleringen kring avtal hämtas i första hand från lagtexten och avtalet i fråga, som i sin tur tolkas genom avtalsrättsliga principer, vägledande avgöranden (t.ex. domar från Högsta Domstolen), juridisk doktrin, allmänna rättsgrundsatser, förarbeten, sedvana och handelsbruk, etc.

Avtalsrättsliga principer

Pacta sunt servanda

Utöver lagtext finns det ett flertal allmänna avtalsprinciper som kompletterar lagstiftningen om avtal och många gånger avtalsparternas respektive rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. För att t.ex. nämnda den kanske troligtvis mest kända avtalsprincipen ”pacta sunt servanda” (lat för: avtal skall hållas) – Som vittnar om att en person som ingått ett avtal ska kunna förvänta sig att det slutförs i enlighet med vad man kommit överens om.

Avtalsfrihet

Det finns dock en än mer självklar princip som är den mest grundläggande i hela avtalsrätten och det är ”principen om avtalsfrihet”. Denna gör gällande att alla äger rätten att ingå avtal (förutsatt att de uppfyller avtalsrekvisiten) och att de själva kan välja över vad, hur och med vem ett avtal ska ingås.

Principen om misstagsbetalning ”condictio indebiti”

(Vissa meningsskiljaktigheter kan råda över huruvida misstagsbetalning skall ses som en avtalsrättslig princip eller inte, men jag kommer ändock att skriva lite kortfattat om den). Innebörden av condictio indebiti är mycket enkel – Den, som av misstag, gjort en betalning till fel person har rätt att återfå sina pengar. Dock under vissa förutsättningar, som t.ex. att den som erlagt betalningen agerar inom en rimlig tid och huruvida mottagaren av betalningen varit i god eller ond tro.

Oklarhetsprincipen ”Contra stipulatorem” 

Den här principen stipulerar att den som författat en otydlig avtalsklausul får stå risken för denna, d.v.s. den skall alltså tolkas till fördel för motparten. Det är dock viktigt att veta att det inte föreligger som så att motparten till den som författat ett avtal innehar ett absolut tolkningsföreträde av den samma, utan att denna princip endast vägs in i det större sammanhanget.

Principen om samma typ eller natur ”Ejusdem generis” 

Denna juridiska princip ämnar särskilja specificerade och allmänt hållna utfästelser inom ett avtal, genom att enbart applicera de allmänt hållna utfästelserna till samma typ av objekt som det härrör. T.ex. om en allmänt hållen utfästelse, i ett avtal, görs för ”Whisky, Vodka, Rom, Bourbon och andra drycker av samma karaktär” så skulle det innebära att man, genom Ejusdem generis, skulle utesluta t.ex. kolsyrat vatten eller mjölk även om dessa i sig utgör drycker i samma avtal. ”Andra drycker av samma karaktär” refererar således till sådana drycker som är av samma typ som ”Whisky, Vodka, Rom, Bourbon” (t.ex. Brandy, Gin, Konjak, Tequila etc.).

Lex Specialis

Tolkningsföreträdet för den särskilda bestämmelsen ”Lex specialis” principen ger utryck för att en särskild bestämmelse skall ges företräde framför en allmänt hållen bestämmelse i samma avtal.

Som ett exempel kan man se hur lokaltrafik (bussar) i vissa städer, trots att det är olagligt att åka buss utan biljett, tillåter föräldrar med barnvagn åka biljettlöst.

Lex specialis (gratis för personer med barnvagn) går före lex generalis (alla personer som åker buss ska betala biljett).

Terminologiskt misstag ”falsa demonstratio non nocet”

Principen gör gällande att en felaktig beskrivning av ett objekt i ett juridiskt dokument (till exempel i ett testamente) inte nödvändigtvis kommer ogiltigförklara gåvan, om den kan fastställas från andra fakta.

T.ex. (Jag använder mig av ett testamente för det är enkelt att förstå) Person A testamenterar en gitarr av märket Fender till person B. Det visar sig dock att A, vid tiden då han skrev ned sin sista vilja, inte innehade någon gitarr av märket Fender utan en gitarr av märket Gibson (som i viss mån överensstämmer med en Fendergitarr). Genom principen om ”falsa demonstratio non nocet”  kan Gibsongitarren ändå komma att tilldelas B trots att den är benämnd Fender i testamentet.

Vad man kan förvänta sig – ”förutsättningsläran” – när man ingått ett avtal.

Förutsättningsläran är en generell huvudregel för svenska rättsregler om verkan av okända och oförutsedda förhållanden vid de fall som inte innefattar någon rättsregel.

I rättsfallet NJA 1996 s. 410 uttalade Högsta Domstolen följande gällande förutsättningsläran: "Förutsättningsläran kan med andra ord ses som ett komplement till främst avtalstolkning och ogiltighetsgrunderna i avtalslagen."

Dess syfte är att kunna ogiltigförklara ett ingånget avtal där det föreligger en uppenbart bristande ekvivalens mellan parterna, som dock inte rymmer inom avtalslagens ogiltighetsregler om t.ex. svek, ocker och mot tro och heder.

T.ex. kan man tänka sig att ett företag A ingår ett avtal om återkommande köp av ett antal produkter ”X” från ett annat företag B.

B inser att avtalet som A ingår genom att köpa X föregås med vissa förväntningar, t.ex. att Kommunen avser att bygga lägenheter och gjort efterfrågningar hos A om denne kan leverera X. Om kommunen häver beslutet med byggandet, och det inte blir helt oskäligt för B så kan avtalet komma att hävas.

Undantagsprinciper för avtalsbundenhet

Re integra

Undantag från avtalsbudenhet ”re integra" (medan saken är orörd). Principen reglerar tidpunkten för när motparterns goda eller onda tro ska spela en roll för bedömning huruvida ett avtal kan anses ha ingåtts eller ej. Man kan t.ex anta att en part som fått information som tidigare inte var tillgänglig vill återkalla ett anbud eller en accept efter den tidpunkt då han egentligen inte har den möjligheten enligt lag. Re integra principen kan möjliggöra detta om ingen part har agerat eller inrättat sig efter avtalet till exempel har haft några kostnader. 

Pacta non sunt servanda

Principen om "pacta non sunt semper servanda” (avtal kan inte alltid hållas) gör gällande att det, i vissa fall och under särskilda omständigheter, kan finnas skäl för en part i ett avtalsförhållande att kunna frångå den grundläggande principen om att ”avtal ska hållas”. Utgångspunkten i resonemanget är att man måste inse att man inte kan förpliktiga någon att göra något som är omöjligt, eller att den förpliktigade parten skall nödgas göra en orimligt stor uppoffring eller att dennes handlande kommer att leda till ett orimligt negativt resultat.

Som exempel kan man tänka sig att en utebliven klausul gällande force majeure troligtvis inte renderar i att ett producerande företag nödgas producera produkter till ett annat företag vid den händelse att det producerande företaget brann ner till grunden. (OBS! att jag nu endast tänker i materiella termer i form av fastställelse och tar inte hänsyn till eventuellt skadestånd).

Rebus sic stantibus

Nödutgången från pacta sunt servanda är principen om ”som dagsläget är”: ”rebus sic stantibus”. Principen medger undantag från principen om att avtal skall hållas, genom att parterna ingått ett avtal under vissa särskilda förutsättningar. Om omständigheterna ändrar dessa förutsättningar på ett betydande sätt, äger parterna rätt att häva avtalet. Principen rebus sic stantibus är ämnad att tillämpas som ett ”skydd” när det uppstått avsevärda förändringar inom ett avtalsförhållande.

Som exempel kan man tänka sig att två nationer upprättar ett fiskefördrag, där det ena landet ger det andra landet tillgång till sina territorialvatten för fiske i utbyte mot eftergifter i en annan fråga. En betydande förändring av fiskebeståndet skulle då kunna leda till att den ena parten eller det andra vill frångå fördraget, då ändrade omständigheter gör att avtalet inte längre kan gälla eller ses som användbart. Detta skulle vara en användning av ett rebus sic stantibus argument, som därmed tydliggör hur förutsättningarna har förändrats i ett avtalsförhållande.

Vad bör man tänka på när man skriver avtal

Till att börja med så måste ett avtal, för att det ska vara giltigt, uppfylla vissa avtalsrekvisit. Som t.ex. att den person som ingår avtalet faktiskt är behörig att göra det t.ex. genom fullmakt eller att personen i fråga är myndig (OBS! att även underåriga, under vissa förutsättningar inom föräldrabalken, berättigas att ingå avtal) etc.

Avtal kan, som den här skrivelsen har vittnat om, handla om väldigt mycket och beroende på vad det avtalas om får avtalet lite olika karaktär, men för att nämna några viktiga saker att tänka på:

Rubricera avtalet

Även om avtalsrubriken i sig, inte är av lika stor betydelse som dess innehåll är det lämpligt att man efter bästa förmåga sätter en rubrik på avtalet. Främst för att man snabbt kan skapa sig en uppfattning om vad avtalet är ämnat för och en indikation över vad som var parternas avsikt när de ingick avtalet. Exempel på rubriker kan vara; köpeavtal, äktenskapsförord, kompanjons-, leasing-, hyres-, eller anställningsavtal, etc.

Tydliga parter

Det är viktigt att veta vilka som de facto har ingått avtalet och om ett avtal t.ex. ingås med en mellanman. Namn, personnummer/organisationsnummer, adress, osv. är viktiga uppgifter att ta med.

Aldrig fel med en ingress.

En ingress är relativt vanligt när det gäller större och komplicerade avtal, men även vid t.ex. förlikningsavtal kan det vara lämpligt att ha med en inledning som kan berätta mer översiktligt om själva avsikten och tankegångarna bakom avtalet. Ingressen kan ses som en förlängning av avtalsrubriken.

Avtalsdefinitioner

Vid stora och omfattande avtal kan det vara lämpligt att lägga till en definitionslista. T.ex. om något begrepp eller någon term eller liknande är återkommande. Till exempel: Namn Namnsson, (fortsättningsvis benämnd part 1).

Saken som det avtalas om

Det är viktigt att få med vad avtalet faktiskt handlar om. Handlar det t.ex. om ett köp av en ”båt” så är det viktigt att få med dokumentation som påvisar att det är just ”den båten” och ingen annan. Väl beskrivna specifikationer är att föredra.

Priset

Är priset fast eller rörligt? Förekommer det delbetalningar? Är priset beroende av en prisindexklausul (t.ex. hyra)? Ska priset omförhandlas efter en viss tid? Tänk noga igenom vad som gäller i Ert fall och vad som kan komma att ha betydelse för Er.

OBS! Tänk på avtalslängden! Finns det risk att saker och ting kan komma att förändras framöver? Tänk noga igenom hur Ni fastställer priset innan Ni skriver under det färdiga avtalet.

Garantier och utfästelser

Förekommer särskilda garantier är det alltid bra att få dessa i pränt. T.ex. att en säljare garanterar att en viss sak kommer kunna fylla ett visst syfte. (OBS! att man, som köpare, av en begagnad sak alltid har en viss undersökningsplikt).

Speciella klausuler

Finns det några särskilda saker som parterna ska avtala om? Kan det finnas anledning till att infoga en t.ex. ett värvningsförbud, en konkurrens-, friskrivnings- eller omförhandlingsklausul?

Handlar det t.ex. om en verksamhetsöverlåtelse är en konkurrensklausul relativt vanligt att ha med (även om den många gånger kan vara svårt att applicera). Vill den ena parten friskriva sig från ansvar om något går fel eller vill parterna kunna omförhandla villkoren i avtalet efter en viss tid?

Avvikelser från avtalet

Vill man vara på den säkra sidan på att det inte kommer råda oklarheter kring vad som faktiskt avtalats kan det vara praktiskt att ha en klausul som stipulerar att ändringar av avtalet ska göras skriftligen. – Detta kan minimera tolkningsutrymmen om någon av parterna skulle hävda att det skriftliga avtalet även innefattar svårbevisliga muntliga avtal.

Fel, brister eller problem

Det är alltid bra om man, på förhand, är överens om vad som händer vid förekomsten av problem. – T.ex. vem bär ansvar vid en försenad leverans,

Bilagor

När ett avtal är upprättat och det förekommer t.ex. prislistor, prisindexklausuler, foton etc., som är av vikt för avtalets innehåll, ska dessa bilagor läggas till avtalet. När det förekommer en stor mängd bilagor är det lämpligt att även upprätta en förteckning över avtalets bifogade bilagor.

Forum för tvistelösning

Om en tvist skulle uppstå och den inte kan lösas genom att man kommer överens finns det bara två sätt att få tvisten löst och få saken verkställd genom kronofogden. Det är antingen  via en domstolsprocess eller genom ett skiljeförfarande.

Avtalet har upprättats

Upprätta avtalen i likalydande och undertecknade exemplar, där varje involverad part i avtalet tar varsitt exemplar.

 

OBS! Att det, som tidigare nämnts, finns speciella bestämmelser som inte går att avtala bort i vissa sammanhang. Du kan till exempel inte avtala bort bestämmelser inom konsumentköplagen som är till konsumentens fördel.

 

Avslutningsvis: Ett bra avtal är ett avtal där samtliga inblandade parter är nöjda, lycka till!

 

Hjälp att skriva avtal

Vi på EC Juristbyrå kan hjälpa Er att granska, skriva och förvara Era avtal oavsett dessa gäller köp- eller säljavtal, fastighetskontrakt, testamente, leasingavtal etc. Ni har behover, vi har lösningen.

(Vid frågor är Ni välkomna att höra av Er till oss).

Henrik d.a. Broberg

Affärsverksamhet bloggar

primi sui motori con e-max
Följ EC Juristbyrå